Slitz: Han kämpar för rätten att få röka på

30 juni 2010 · by Joakim · in

Den stod inte alls bland de andra tidningarna, som jag hade trott när jag kollade för några dagar sedan. Det jag plockade upp då och bläddrade i var tidningen Café – men där var jag inte med. Tidningen jag sökte står på översta hyllan, halvt dold bakom en skygglapp.
- 59 kronor, tack, säger kassören.
- Här. Jag lämnar över en femtiolapp och en tjuga, får 11 kronor tillbaka och går ut med Slitztidningen i handen.

Hur kom det sig att du började använda cannabis av dessa skäl?
- Det var mer eller mindre en slump. I början av 00-talet var jag hemma hos några vänner och åt mat. Det rullades en joint och alla rökte. Det var ett tillfälle som förändrade mitt liv. Jag ska poängtera att jag inte är någon förespråkare för cannabis och definitivt inte för andra droger, men för mig har det hjälpt en hel del.
Mina vänner visade direkt upp de klassiska effekterna av att röka cannabis. Du vet, det lite slöa, avslappnade och hängiga sättet som så oftast uppstår när en vanlig person röker på. Jag själv däremot blev den människa jag alltid önskat att jag var. Helt plötsligt satt jag där i soffan bredvid mina vänner som sackade ned djupare och djupare och kände mig alldeles normal. Jag kunde koncentrera mig på ett bättre sätt, slappna av och tänka på ett klarare vis. Det var liksom inte ruset eller känslan av att bli hög utan av att bli normal och slippa smärtan som gjorde mig så fascinerad. En lycklig slump som ställde om mina förutsättningar att leva ett normalt liv.

I stora drag är jag nöjd med reportaget, även om vissa formuleringar kan te sig lite snurriga. Det viktiga är vem jag talar för, och vad jag vill. Detta är fortfarande oerhört viktigt för mig att påpeka, särskilt som både tull och polis vid förhören frågade vilken organisation jag tillhör. Jag ger samma svar nu, som då, som jag alltid har gjort; jag tillhör organisationen Joakim, och jag gör det här för mig själv.

Ni som följer kol14 känner antagligen i grova drag redan till det som tas upp om mig i artikeln. Men, givetvis finns det anledning att köpa tidningen ändå – om så bara för bilderna av mig. ;)