Nekas specialistvårdsremiss
Efter nästan fem månader lyckades min läkare ge mig svar på hur det gick med den önskade specialistvårdsremissen. Svaret är att jag inte kan få Sativex för min kroniska huvudvärk, och det ges inte för adhd, och jag kan inte heller få det eftersom de har dålig erfarenhet av det tillsammans med patienter som tidigare självmedicinerat med cannabis. Gällande migränen fick jag inget besked, men min migränläkare och dennes chef har tidigare meddelat att forskningsresultaten som finns är ”mediokra” och ger ”ingen indikation” på att det skulle fungera.
Åter igen ges min personliga erfarenhet ingen som helst vikt, och förbises helt.
From: Specialistläkare, Vrinnevisjukhuset
To: kol14.com
Date: fre, 4 dec 2009
Bäste Joakim,
Jag beklagar det dröjesmål som varit i samband med kontakten med Smärtmottagningen på X. Jag har nu alltså enligt överenskommelse varit i kontakt med N.N., biträdande verksamhetschef på Smärtmottagningen, och skrivit brev med din frågeställning angående förskrivning av Sativex.
Frågan har även dragits med dr N.N. som alltså har förskrivningsrätten på Sativex. Det svar jag har fått är att man inte kommer att träffa dig för bedömning utan att man avvisar önskemål om Sativexbehandling mot kronisk huvudvärk. Detta baserar man på det faktum att neurolog avråder från behandling.
Man kan heller från Smärtmottagningen inte förskriva Sativex till patienter med indikationen ADHD. Man nämner också att erfarenheter av förskrivning av Sativex till patienter med tidigare missbruksanamnes är mycket dåliga, och såvitt jag förstår gäller detta även då missbruket har upplevts vara en form av självmedicinering.
Jag förmodar att du är missnöjd med detta besked men för dagen ser jag inte att det finns någon möjlighet att gå vidare på detta spår. Jag rekommenderar igen att du prövar Strattera vilket jag skrivit ett recept på i maj och som har en dokumenterad effekt mot ADHD-problematik. Jag sätter upp dig för en ny telefontid efter nyår för att se om vi har några andra möjligheter att gå vidare.
Med vänlig hälsning
N.N.
Specialistläkare i psykiatri
Trackbacks & Pingbacks
- Måste jag ljuga för att få hjälp? | kol14 pingad Skrivet 08 december 2009, 12:43
- Läsarkommentar: brännmärkt som missbrukare | kol14 pingad Skrivet 17 januari 2010, 22:19
- Läsarkommentar: Ont? Ta en panodil till | kol14 pingad Skrivet 19 januari 2010, 8:27
- Brev till verksamhetschefen: Hjälp mig hjälpa mig | kol14 pingad Skrivet 16 juli 2010, 17:48
Kommentarer
Skriv gärna en kommentar
Tänk på att namn, webbsida och kommentar publiceras öppet för alla att läsa.
Din e-postadress kan ingen förutom jag se. Tänk alltså först, kommentera sedan.
Inlägg (RSS)
Som så många gånger med den här farsen i vilken du tvingas spela huvudroll vet man inte om man ska skratta eller gråta. Hade det funnits en studie som ett läkemedelsbolag stått bakom (många sådana existerar för ”obeprövade” mediciner för bl.a. svårbehandlade former av cancer) så hade det här varit klart för länge sedan.
”Man nämner också att erfarenheter av förskrivning av Sativex till patienter med tidigare missbruksanamnes är mycket dåliga, och såvitt jag förstår gäller detta även då missbruket har upplevts vara en form av självmedicinering.”
Joakim,
det är med en stor känsla av obehag jag läser detta. Att det inte skulle bli en enkel resa det har vi nog alla förstått, men att man på detta sätt, inte bara helt ignorerar modern forskning kring cannabis som läkemedel utan också dina egna erfarenheter i ämnet och istället väljer att lägga dessa åsikter som grund för beslut, det gör det hela väldigt obekvämt.
Ja obehagligt är det sannerligen.
Det är en kamp om uthållighet, jag är imponerad av din uthållighet, Joakim, den behövs ju i ett sådant ställningskrig.
Jag hade själv gett upp vid det här laget och konsumerat cannabis som vanligt, trots den ökade risken.
Det är imponerade att få mina egna ord vända mot mig. Jag har i ett par år varit så öppen och ärlig man kan vara mot läkarna, och detta enbart för att visa hur oerhört seriös jag är. Deras mail säger rakt ut att jag hade haft större chanser att få Sativex om jag ljugit.
Det här brevet sänker inte alls min tro på att jag fortfarande gör rätt. Tvärtom. Var så lugna, och tack för kommentarerna.
Det är bra Joakim, du har en glöd som många bara kunde önska att dom hade. Precis som du säger så hade du nog tjänat på att ljuga och det är det som verkligen skrämmer. För om det är en plats i samhället som man inte skall behöva ljuga på, där personen skall betyda mest och inte moralen, så ar det väl inom sjukvården. Den om något i vårt samhälle skall väl inte vara styrd av varken personliga åsikter eller politik.
En parallell tanke jag haft är Nationalencyklopedins förklaring till ordet missbruk. Den skiljer sig något från ovanstående läkares medicinska synsätt.
Kristofer, ursakta for denna pessimism men forskning pa adhd och migran i sammband med cannabis ar vad jag vet inte speciellt utratt. Och anekdotiska bevis brukar oftast inte hallas speciellt hogt i biomedicin.
Men sjalvklart ar det trakigt att det helt ignoreras.
Mvh
Det jag tycker du bör uppmärksamma är hur personen som skriver detta brev använder begreppet missbruk.
Vad jag har förstått så har du aldrig varit inne i ett (i medicinska termer definierat) missbruk, utan brevförfattaren blandar in den juridiska termen missbruk i denna medicinska diskussion som syftar till de erfarenheter du haft i medicinsk/vetenskaplig mening.
All förtäring av cannabis är per automatik missbruk ur juridiskt perspektiv.
Hur deras erfarenheter med sativex påverkas av juridiskt missbruk kan jag inte begripa eftersom påverkan på deras statistik genom missbruk, i detta fall, rimligtvis måste baseras på den medicinska termen missbruk.
Tack för påminnelsen. Det är konstigt, och var anledningen till att jag citerade Nationalencyklopedin. Läkarens tolkning av missbruk verkar, skevt nog, vara felaktig ur medicinsk synvinkel.
Jag har funderat på detta, och hur jag ställer mig till fortsatt kontakt med läkaren. Kapa kontakten anser jag vara det enda riktiga eftersom de upprepat (under flera år) inte lyssnar till mina önskemål och erfarenheter, och samtidigt bryter mot ett antal punkter i hälso- och sjukvårdslagen.
Hej
Jag har läst på din blogg och hoppas verkligen att det vänder för dig nån gång och att du får den hjälp du SKA ha.
Ett litet tips till alla som kommer i kontakt med sjukvården. Jag har själv erfarenhet av detta. Ett tag självmedicinerade jag då jag ansåg att jag inte fick den hjälp som behövdes. Jag var senare ärlig och berättade om självmedicineringen, och att det var avslutat.
Detta har medfört att jag inte längre kan få adekvat hjälp av sjukvården nästan oavsett vad jag söker vård för. Tråkigt men sant. Inskrivet i journalerna på livstid utan chans till att ändra uppgifterna nånsin.
Så är det i ett samhälle med en narkotikapolitik där knark ska bekämpas lika på alla nivåer. Nolltolerans och nollvision, jo jag tackar, haha…
Berätta ALDRIG för NÅGON inom sjukvård eller annan myndighetsinstans om substans(miss)bruk, hur litet eller obetydligt den än är/var!!! Neka ALLTID vid konfrontation med myndighetsperson. Erkänn ALDRIG medvetet intag.
Du blir aldrig kvitt detta sedan. Brännmärkt som missbrukare på livstid…
Jag kan inget annat än att hålla med föregående, har varit (är är fortfarande) i precis samma situation. ont i rygg och ben i snart tio år.
nu, efter många år, har det kommit nya regler inom sjukvården som gör så att man kan ”spärra” alla sina uppgifter, så att ingen kan läsa dom om du inte åker in akut och inte kan tala själv, som till exempel vid en svår bilolycka. sen sökte jag vård i en annan kommun. jag tror att det kommer att fungera bättre.
jag har åkt ambulans ett flertal gånger, när det var som värst så åkte jag in 3 gånger på fyra dagar, och gissa vad jag erbjöds om inte allas favorit, TVÅ STYCKEN PANODIL 500mg. ett stort skämt, jag frågade om det va dolda kameran.
tramadol och citodon, vilket inte hjälper mig det minsta, skriver dom ut hejvilt, mellan 300-600 stycken i månaden, men fortfarande hjälper dom inte, så jag har en del i skåpet, men äter dom aldrig, aldrig, jag överdoserade tramadol, slängde i mig ca 20 stycken (50mg) men fortfarande inte smärtlindring.
jag har rökt cannabis i 15 år, i början för att det va det vi gjorde, och nu för att jag inte vill känna den enorma smärta som gör att det tar upp till FYRTIOFEM minuter bara att kliva upp ur min säng, ja, 45 minuter.
cannabis (thc) hjälper, men jag tror tyvärr aldrig att jag kommer att få det i tablett form.
EN gång fick jag OxyNorm utskrivet, i två veckor levde jag som om jag aldrig hade haft ont, som i en dröm, jag kunde nästan springa igen, vilken känsla. (blir gråtfärdig när jag tänker på det)
Flytta! Vad mer kan jag säga du har inte en suck här i fittsverige, dra till California eller Kanada och få livskvalité… Du har inget val, kampen du inte kommer vinna under din mansålder! DRA
Leo: Jag är övertygad att jag kommer att bli hjälpt här i Sverige. Att flytta har hela tiden varit ett alternativ, samtidigt som det inte alls är något jag vill göra. Jag vägrar tro att jag skulle behöva byta land och lämna alla vänner för att få den vård jag behöver.