From: kol14.com
To: Folkhälsominister Maria Larsson (kd)
Date: Thu, 23 april 2009 22:56

Hej!

Det är jag igen.

Du sa i ditt tal vid SMART:s Nordiska förebyggarkonferens, 2008, att det ”finns och har funnits en stor samstämmighet i Sverige omkring alkohol- och narkotikapolitiken. Den enigheten ska vi slå vakt om även fortsättningsvis.”

I mina kretsar är vi långt ifrån samstämmiga med den påstådda stora samstämmigheten, och då pratar jag enbart om cannabis. Men det är antagligen ingen fara. Som mest är vi ett par miljoner inom rikets gränser som inte håller med dig. Vi med sjukdomar och svårigheter såsom astma, ADHD, depression, MS och kroniska smärtor samt några av de 12 % (motsvarande 1 093 591 svenskar) som 2006 sa att de någon gång hade rökt cannabis.

Du hänvisar i talet vid förebyggarkonferensen till Nationella alkohol- och narkotikahandlingsplaner där regeringen 2005 sa att de fortfarande kämpar för ett narkotikafritt Sverige. Anledningen är att ”människor har rätt till ett värdigt liv i ett samhälle som slår vakt om enskildas behov av trygghet och säkerhet. Narkotikan får aldrig tillåtas hota individers hälsa, livskvalitet och trygghet eller den allmänna välfärden och demokratins utveckling.”

För mig som människa – med ett funktionshinder – är det värdiga livet, livskvaliteten och tryggheten åsidosatta just på grund av regeringens narkotikamål.

Jag har i 25 års tid sökt läkarhjälp för problem med bland annat daglig huvudvärk, utan att ha blivit hjälpt. Lösningen för mig ligger i den naturligt växande ört som i länder som Finland, England, Österrike, Spanien och Nederländerna är en medicin, men som i Sverige jämförs med heroin eftersom det ”medför hög missbruksrisk” och ”normalt inte har medicinsk användning.”

Det gör att min säkerhet, hälsa, välfärd och tro på demokratin är hotad. Alltså en direkt motsats till skälen och anledningen bakom regeringens narkotikasatsning från 2005 (som sträcker sig till 2010).

Socialstyrelsen redovisar i Folkhälsorapport 2009 tillsammans med European Monitoring Centre for Drugs and Drug Addiction General population surveys från 2008 en del intressanta siffror.

Jag har tvingats jämföra siffror från 2000-2007 eftersom statistik från vissa år saknas, men att någonting konstigt visar sig råder ingen tvekan kring.

Antalet människor som har provat cannabis är lägre i Portugal – där cannabisrökning är avkriminaliserat för privat bruk – jämfört med Finland, Norge, Danmark och Sverige. Där människor inte behöver oroa sig för att få tusentals kronor i böter, eller att hamna i fängelse, är det färre människor som röker cannabis.

I Finland använder fler människor cannabis, amfetamin, ecstasy och lsd jämfört med Portugal. I Norge är det även vanligare med kokainbruk. Svenskar gillar amfetamin dubbelt så mycket som människorna i Portugal.

Glenn Greenwald på tankesmedjan Cato institute, i Washingtong D.C., publicerade för några veckor sedan en undersökning om avkriminaliserandet av droger i Portugal. Det klara och tydliga beskedet säger att den har varit en enorm framgång. Alla använda droger, från år 2001 och framåt, har minskat i användning. Alla.

Det här är tredje försöket att få kontakt med dig, så nu drar jag mig tillbaka och väntar med hopp om svar.

Visst är någonting skevt, men det beror inte på det människor väljer att äta eller andas in.