Folkhälsoministern, kan jag få min medicin nu?

From: kol14.com
To: Folkhälsominister Maria Larsson (kd)
Date: Wed, 22 april 2009 21:12

Hej där,

Du har vid ett par tillfällen lyckats förolämpa och knuffa till mig med hjälp av uttalanden om ditt kommande, narkotikafria Sverige. Därför skrev jag den 13 april i år ett mail där jag frågade varför jag som svensk medborgare måste lida för att du anser att viss smärtlindring är dålig.

Eftersom jag inte har fått svar än provar jag en ny vinkel.

Du kommenterade till Drugnews, efter Commission on Narcotic Drugs i Wien, Österrike, att du skulle studera rapporten som visar att EU:s narkotikapolitik de senaste tio åren har misslyckats. För mig kändes det smått knasigt att du skulle göra det efter mötet där du, och drottning Silvia, kämpade för att förlänga taktiken som inte fungerar med ytterligare ett årtioende.

Men visst är jag intresserad. Har du läst rapporten nu i efterhand, och vad tycker du om den?

Newsmill skrev du inför FN-mötet att ”Sveriges hållning är och kommer att vara att insatser som vidtas ska vara i linje med FN:s konventioner på området”, samt att det ”övergripande målet för den svenska narkotikapolitiken är ett narkotikafritt samhälle.”

Sveriges hållning ska alltså vara i linje med FN:s konventioner, som du var på FN-möte för att bestämma. Så på sätt och vis följer Sverige i linje med FN:s konventioner, som i sin tur följer i linje med dina. Snurrigt.

Hur kan vi sträva efter ett narkotikafritt samhälle när vi redan förskriver ett stort antal narkotiska preparat till patienter, och dessutom använder det dagligen på sjukhus runt om i landet? Varför används enbart vissa narkotiska preparat till smärtlindring, trots att mängder av fakta pekar på att vi borde tänka om. Och varför följer Sverige vissa av FN:s narkotikakonventioner medan vi helt ignorerar andra?

Eftersom Sverige exempelvis vägrar att upprätta den kontrollbyrå som FN-konventionen om narkotika 1961, Artikel 28, kontroll av cannabis, nämner – och som behövs för att möjliggöra en laglig cannabisodling – använder alltså Sverige en noga utstuderad taktik av valfritt tillämpande.

Och för att visa att skadereduktion och avkriminaliserande kan fungera utmärkt ger jag dig EU-landet Portugal – istället för det klassiska exemplet Nederländerna.

Glenn Greenwald på tankesmedjan Cato institute, i Washingtong D.C., publicerade för några veckor sedan en undersökning om avkriminaliserandet av droger i Portugal. Det klara och tydliga beskedet säger att den har varit en enorm framgång. Alla använda droger, från år 2001 och framåt, har minskat i användning. Alla.

Så därför blir min sista fråga denna: Hur kan andra länder avkriminalisera användandet av droger för personligt bruk och på åtta år minska användandet av samtliga dessa – utan undantag?

Någonting är konstigt, för jag ser inte längre logiken för alla träd. Och jag har fortfarande ont. Kan jag få min medicin nu?

/ hälsn, Joakim Hedström