Cannabismedicin i Sverige – så gör du

Senast uppdaterad 20100221

Det finns fortfarande många som hör av sig till mig, och jag vet att intresset för medicinsk cannabis är mycket större i Sverige än vad många tror. Därför publicerar jag nu min guide, och de tips jag kan ge så här långt, för hur du får tillgång till cannabismedicin i Sverige, oavsett om det är Sativex eller ren cannabis.

Finns det fler frågor där ute är ni varmt välkomna att maila mig, eller lägga en kommentar här, så kommer jag att svara vidare. Jag har ingen medicinsk kunskap, men sammanställer information som annars är svår att hitta.

Inlägget är mitt komplement till den utmärka guiden för ansökan som finns hos medicinskmarijuana.com.

Läkemedelsverket säger att det finns 39 patienter i Sverige som någonsin förskrivit cannabis i medicinskt syfte. Det rör sig om Marinol (syntetiskt thc i kapslar) och Sativex (från cannabisplantor, munspray) – två olika varianter av cannabisbaserade mediciner. Ingen patient i Sverige har hittills fått läkemedlen Bedrocan, Bedrobinol eller Bediol (som innehåller ren cannabis) utskrivna. Dessa är dock tillgängliga i vårt grannland Finland, men även i bland annat Tyskland och Spanien – via tillverkaren Bedrocan.

Vill du få en lista över de läkare som någon gång förskrivit cannabismediciner så kontakta Läkemedelsverket och begär vänligt ut listan. Den är offentlig handling, och du kan begära ut den anonymt. Ditt mail blir dock sannolikt en offentlig handling, så är du försiktigt lagd av dig registrerar du en ny mailadress enbart för detta ändamål.

Antingen kontaktar du Läkemedelsverket, eller så gör du en Google-sökning. Jag vet att andra personer har begärt ut uppgifterna efter mig och publicerat dessa online.

Medicinsk cannabis i Sverige, variant 1 – import
Du går till din läkare och säger att du hört talas om Sativex och att du skulle vilja prova det. Du kan givetvis redan här be om läkemedel som bediol, men för att förbättra dina chanser att ens hitta en läkare som vill diskutera cannabismedicinering med dig rekommenderar jag Sativex.

Anser läkaren att du skulle vara hjälpt av Sativex kan han/hon tillsammans med dig skriva en importansökan. Den lämnas via ditt lokala apotek vidare till Läkemedelsverket. Där beslutas det om du ska få tillgång till medicinen. Godkänner Läkemedelsverket din ansökan tilldelas du ett apotek där du kommer att få hämta ut medicinen.

Det är teorin för ansökan. Problemen med situationen i Sverige är dock många. Dels riskerar svenska läkare att utfrysas på arbetsplatsen när mindre kunniga ifrågasätter varför läkaren skriver ut kontroversiella knarkläkemedel (till skillnad från bl a morfin och amfetamin). Dels är även svenska läkare oerhört dåligt insatta i cannabismediciner och deras verkningsområden och effekter. Ovanpå detta anser vår folkhälsominister Maria Larsson (kd) att nolltolerans gällande narkotika är vägen att gå – även gällande medicinskt bruk. Det är tyvärr Maria Larsson mot resten av EU på den punkten.

Läkemedelslagen (LVFS 1997:11 (pdf) och LVFS 2001:3 (pdf)) säger uttryckligen att varor i förteckning I (där cannabis och heroin finns) inte får föras in till Sverige. Detta eftersom det enligt Sverige normalt inte finns något medicinskt användningsområde för dessa, samt att de medför hög missbruksrisk.

Så räkna med en lång process.

Medicinsk cannabis i Sverige, variant 2 – byt läkare
Säger din läkare nej kan du alltid höra dig för där du bor om det finns andra läkare som kan hjälpa dig att skriva importansökan. Det är givetvis bra om läkaren är insatt i din sjukdomsproblematik för att visa Läkemedelsverket att ansökan är för någon som är i behov, och inte kommer från en slumpvald läkare och någon som vill ha en ”kul medicin”. Antagligen är det även till din fördel om du tidigare har provat andra, vanligare mediciner som inte har haft önskad effekt – eller svåra biverkningar.

Du kan alltså kontakta samtliga läkare där du bor, men räkna inte med stort gensvar om du spammar ut förfrågningar. Se även över privata mottagningar om de har läkare som vill undersöka och hjälpa dig.

Medicinsk cannabis i Sverige, variant 3 – remisser
Säger läkarna nej kan du alltid fråga varför. I mitt fall är det att de inte vågar, samt att de saknar kompetens på medicinen. Därför kämpar jag för att få en specialistvårdsremiss (till en mottagning som jag varit i kontakt med, och som tidigare har skrivit ut cannabismediciner enligt Läkemedelsverkets lista).

En specialistvårdsremiss är en remiss utanför det län du bor. Det här är specialfall eftersom det är det landsting där du bor som betalar för vården i ett annat län – och i spartider är inte intresset lika högt att betala denna räkning, är min gissning. Det är oftast en specialistläkare och verksamhetschef som måste skriva under en specialistvårdsremiss. Den kan lyda under beteckningen medicinska skäl [innefattar förutom vårdkostnaden även boende, mat och resor] eller på patientens önskan (eftersom vi har en viss valfrihet inom vården).

Parallellt med att du försöker få din läkare att skriva en specialistvårdsremiss kan du försöka att få kontakt med läkare på mottagningarna som någon gång förskrivit cannabisbaserade mediciner. Gör det sakligt och vänligt, och beskriv din situation konkret och fråga om de kan tänka sig att träffa dig – förutsatt att du får en specialistvårdsremiss dit. Du kommer att stöta på svårigheter att få kontakt med dessa via mail, men jag är osäker på om du lyckas få någon kontakt alls via telefon då du med all sannolikhet inte kommer att kopplas fram till läkaren via receptionen.

Det är sjukvårdens ansvar att se till att du som patient får den behandling som behövs. Du kan även själv kräva att få vård på sjukhus i ett annat landsting eftersom det finns viss valfrihet inom vården. Landstinget där du bor betalar då din vård, men du måste själv betala kostnader för resor och eventuell övernattning. Det här kallas valfrihetsremiss.

Medicinsk cannabis i Sverige, variant 4 – flytta
Flytta till en stad där mottagningar finns som tidigare har förskrivit cannabisbaserad medicin. Då tillhör du det aktuella landstinget och behöver inte längre någon specialistvårdsremiss för att få komma dit. Efter flytten gäller variant 1, då du söker upp en läkare och pratar med denne om att göra en importansökan.

Givetvis är det här alternativet oerhört påfrestande då det kräver att du flyttar och sätter dig i väntelista på en ny mottagning – som kan sträcka sig från veckor till många månader.

Sökbar databas över cannabisstudier
Nedanför hittar du en databas där du kan söka på din sjukdom eller svårigheter och se om det har publicerats några forskningsstudier inom ämnet. Bakom databasen står The International Association for Cannabis as Medicine (IACM).

Bland annat finns det positiva rapporter med cannabismedicinering för patienter med multipel skleros (MS), smärtor, HIV/AIDS, adhd, illamående, depressioner, ångest, aptitförlust, alzheimers, cancer, epilepsi, glaukom (grön starr), bipolärt syndrom (manodepressivitet) och kokainberoende. Källa: Clinical Studies and Case Reports

Summering och slutsats
Det här är en ungefärlig gång som du kan ta. Förutom dessa finns det enligt Schengenavtalet (artikel 75) möjlighet att få ett recept utskrivet i ett annat land, och att du åker dit för att hämta det och sedan åker hem till Sverige. Enligt Schengenavtalet är det lagligt (pdf), men EU-upplysningen säger blankt nej till saken. Däremot sa Socialutskottet i mars 2000 att ”Sverige måste således, om sådant intyg [intyg från det land som förskriver läkemedlet] utfärdats, tillåta en resenär från ett annat Schengenland att införa narkotiska läkemedel inom ramen för en medicinsk behandling.”

Vad Sverige kan göra är att sätta upp vilka substanser som helst på en lista över narkotika, men enligt alla paragrafer jag har läst gällande Schengenavtalet kan de aldrig förbjuda import av ett läkemedel – oavsett hur narkotikaklassat det är. Detta är en av de saker jag för närvarande forskar i, och jag tänker publicera ett inlägg på kol14.com när jag har tillräckligt med information.