Cannabisläkemedel, import och EG-rätt – vad händer nu?

Läkemedelsverkets senaste mail kom med ett oväntat svar. Det bekräftade varje sjuk människas rätt att personligen föra in cannabisbaserade läkemedel till Sverige för medicinskt bruk. Men är det verkligen så enkelt, och vad händer nu?

Eftersom jag märkt att de senaste dagarna har skapat många frågor på nätet, och trafiken till siten pekar rakt upp, passar en uppdatering bra. Jag vill även höra vad ni tycker borde vara mitt nästa steg.

Läkemedelsverket
Läkemedelsverket säger att jag utan tillstånd och Schengenintyg kan föra in läkarutskriven cannabis till Sverige för medicinskt bruk i 30 dagar. Det låter underbart, men jag har starka tvivel på att tull och polismyndighet kommer att vilja se mig dansa över gränsen med det. Därför har jag bett Läkemedelsverket återkomma med ett skriftligt intyg att det är lagenligt för mig att göra detta.

Tyvärr kommer kostnaderna för att åka utomlands – varje månad – och hämta medicin snabbt skena iväg. Därför har jag även frågat om Apoteket kan involveras. De borde kunna förvara läkemedlen åt mig, som de gör med annan medicin.

Europeiska läkare
Jag har sökt kontakt med en mottagning utomlands som tidigare förskrivit Bediol, Bedrocan och Bedrobinol (ren cannabis, i statligt odlad och standardiserad form) för ADHD. Tyvärr ser det ut att bli en resa på totalt 2600 km, och jag har inte pengar att täcka det. Jag har sett frågor på nätet om jag vill ta emot donationer och bidrag. Det har inte funnits någon anledning tidigare, men kanske tvingas jag be om hjälp om detta ska bli av.

Läkarkontakter i Norrköping
Vårdmottagningen i Norrköping har fått i uppgift att skriva en summering på engelska om mina diagnoser, svårigheter och vem jag är. De vet nu om att jag parallellt söker vård utomlands.

Patientnämnden gjorde tidigare under veckan själva en anmälan om bristerna i vården. Därmed är mottagningen anmäld en andra gång det här året.

Vänner ute i Europa
Hur kommer man i kontakt med läkare utomlands? Man tar hjälp av sina vänner. Många hör fortfarande av sig och frågar hur de kan stötta mig, och vad de kan göra för att underlätta situationen. Flera av dessa bor, eller har bott, utomlands. Därför skrev jag en engelsk förklaring på vem jag är och vad jag vill.

Vill du hjälpa till? Har du vänner utomlands som kan undersöka läkarsituationen där? Kanske bor du själv utanför Sverige, eller är läkare ? Hör gärna av dig så får du texten. På den här fronten behöver jag all hjälp jag kan få.

Försäkringskassan
I förberedande syfte skaffade jag tidigare under året det Europeiska sjukförsäkringskortet – EU-kortet. Det gör att jag kan få planerad vård utomlands betalad av staten. Kravet är att det ”måste röra sig om sådan vård som ges för din sjukdom eller ditt hälsotillstånd inom det allmänna sjukvårdssystemet i Sverige.” [länk]

I Sverige får jag bevisligen inte vård inom rimliga tider, och jag söker cannabismedicin för värkproblematik och adhd. För värk har Sativex tidigare beviljats, och jag ser därför en öppning – om än liten – att söka bidrag. Bidraget kan även beviljas i efterhand.

Vad händer nu?
Jag vet inte om det i dagsläget är någon idé att anmäla Sverige till EU-kommissionen. Det skulle göras med hänvisning till att våra regler inte verkar överensstämma med Schengenavtalet och EG-rätten. Men eftersom Läkemedelsverket har gett sin tillåtelse för mig att hämta cannabisbaserade läkemedel, bryter vi verkligen då mot EU-reglerna?

Frågan är snarare: Om jag blir stoppad i tullen, hur väl står sig ett mail som friskrivning? Jag känner att det finns en överhängande risk för att det blir rättegång, eller att jag åtminstone bötfälls. Det motiverar en anmälan. Ska den göras nu eller när den första cannabispatienten gripits i tullen?

Har du synpunkter?
Kommentera gärna här, maila mig eller skriv i andra forum – jag har hyfsad koll på nätet och det som sägs där ute.