Cannabis lindrar min ADHD & migrän

Jag får fortfarande frågor kring cannabis, ADHD och migrän. Och lika mycket fortsätter jag att besvara dom från den enda vinkel jag har – mig själv. Så här fungerar det för mig, det här är vad jag upplever.

Ett stort tack till er med svårigheter som hör av er, och som öppet delar med er av livet. Ni gör mig leende och välfungerande med er tillit. Ni får mig att vilja fortsätta med det liv som aldrig stannar av, tar en paus eller saktar ner. Det här inlägget är för er. Oavsett vad ni än tar er för, fortsätt att vara människor och dela med er. Kommunikation är nyckeln.

Som andra med ADHD fick jag ingen information tillsammans med diagnosen. Jag fick veta att jag alltid kunde kontakta nätverk som Attention om jag hade frågor. Det fanns inga riktlinjer när diagnosen landade, det var aldrig någon som förklarade vad det innebar att ha ADHD eller hur jag kunde lindra det.

Vad som fanns var möjligheten att prova concerta, eller att låta bli. Jag provade, tyckte det hjälpte, upplevde allt kraftigare biverkningar och klev av. Gör en sökning på concerta på kol14 om du är intresserad av min upplevelse. Det här inlägget handlar om cannabis.

Så här ser jag på cannabis, och hur det lindrar mina svårigheter.

Jag känner mindre stress, och har inte samma uppklippta och rastlösa syn på tillvaron. Migränen minskar och lämnar endast en otydlig dimma kvar. Jag blir kreativ och meditativt fokuserad. Där lugnet i stunden tidigare enbart skymtade förbi likt en blixt anländer det nu för att stanna.

Mitt minne förbättras även det indirekt av cannabis genom att jag processar information något långsammare. Jag ges tid att känna efter och andas utan krav. Det finns ingen jakt efter vad som kommer näst – livet händer ännu mer här och nu. Visst kan jag ibland bli mer disträ under ruset, men fördelarna överväger detta lätt.

Prioriteringar blir enklare att göra eftersom jag på ett lättare sätt kan överskåda tillvaron. Istället för att fastna i obetydliga detaljer, som normalt kan utgöra oöverstigerliga hinder, lyfter jag blicken och ser över det. Skillnaden är densamma som i att stirra på sina fötter eller att stå på ett berg och se mot horisonten.

Förra veckan hade jag migrän fyra dagar i rad. För det hjälpte inte mina läkarordinerade akutpiller. Meditationen var verkningslös, styrketräningen orkade jag inte ta itu med och promenaderna skedde i migränens töcken, utan lugnande effekt.

Vad borde jag göra?