10 kommentarer

Molekylär cannabis – del 1

Det är lätt att tappa bort sig i cannabisdjungeln. Vad består egentligen läkemedlet Sativex av, som är godkänt i bland annat Spanien och England? Och varför är det att räkna som mer läkemedel än Bedrocan? Båda innehåller cannabis från riktiga cannabisplantor. Eller?

From: kol14.com
To: Läkemedelsverket
Date: tis, 22 feb 2011

Hej,

Vi har varit i kontakt en hel del förut, bland annat angående den syntetiska cannabisolja jag tog in i Sverige förra året. Jag gjorde det baserat på er lagtolkning. Problemet är att tolkningen sedan dess verkar ha ändrats.

I slutet av december fick jag tips om att Dronabinol ligger i narkotikaförteckning II, och att man enbart tillåts ta in det för fem dagar – inte de 30 som er tolkning antydde.

Därför undrar jag hur möjligheten för mig, som svensk medborgare, att föra in cannabisläkemedel utskrivna i annat EU-/Schengenland ser ut. Frågan gäller Sativex, Marinol, Dronabinol och Bedrocan-produkter.

Jag undrar även om vårt, nyligen i grundlag, bekräftade EU-medlemskap påverkar frågan i någon riktning.

Tack på förhand.

/ hälsningar, Joakim Hedström

From: Läkemedelsverket
To: kol14.com
Date: tis, 08 mar 2011

Hej Joakim,

Vilka regler som gäller vid införsel av läkemedel för en person boende i Sverige har Läkemedelsveket klargjort i en skrivelse den 16 augusti 2010 (bifogas) till polisen. Den ingår i det förundersökningsmaterial du fått ta del av från polisen och som du publicerat på din blogg.

För en i Sverige boende person gäller bestämmelserna i 10§ i LVFS 1997:11 (bifogas) vid personlig införsel av läkemedel för eget bruk. Där framgår att införsel av läkemedel som innehåller narkotiska ämnen i företeckning I inte får tas in utan tillstånd. För läkemedel som innehåller ämnen i förteckning II eller III är den mängd som får tas in begränsad till högst fem dagars förbrukning. Vilken förteckning ett visst ämne är placerad i framgår av LVFS 1997:12.

Alla Läkemedelsverkets föreskrifter kan du hitta via http://www.lakemedelsverket.se/overgripande/Lagar–regler/Lakemedelsverkets-foreskrifter—LVFS/.

Sativex, Marinol och Dronabinol innehåller alla dronabinol som aktiv substans och den återfinns i förteckning II.

Bedrocan-produkter är vad vi vet torkad växdelar av cannabisplantan. Cannabis återfinns i förteckning I.

Hur EU-medlemskapet anges i grundlagar påverkar inte reglerna för införsel av narkotiska läkemedel.

Med vänlig hälsning
N.N.
Utredare
Enheten för kontroll av Alkohol och Narkotika

From: kol14.com
To: Läkemedelsverket
Date: ons, 09 feb 2011

Hej,

och tack för svaren. Men eftersom jag försöker uppnå maximal tydlighet i ämnet uppstod tyvärr ett par följdfrågor.

Dronabinol är såvitt jag förstår det icke-proprietära, alltså generiska, namnet för en THC-molekyl. Läkemedlen Marinol och Dronabinol verkar lyda under den betydelsen, kanske för att båda innehåller en syntetisk form av THC?

GW Pharmaceuticals säger däremot att Sativex innehåller extrakt från Cannabis sativa L., folium cum flore (motsvarande delta-9-tetrahydrocannabinol och cannabidiol, alltså två olika cannabinoider), men ingen dronabinol. Utöver det hittar jag pepparmintolja, etanol och propylenglykol i innehållsförteckningen.

Bedrocan, Bedrobinol och Bediol – alla från tillverkaren Bedrocan – innehåller även de 9-tetrahydrocannabinol och cannabidiol. Produkten tas enligt tillverkaren fram som läkemedelsråvara och säljs på apotek efter läkarförskrivning. Slutprodukten benämns compounded medicine.

Det är här jag tappar bort mig i den kemiska världen. Varför innehåller Sativex enligt er dronabinol, och därför är att räkna som en medicinsk produkt som tillhör förteckning II, medan Bedrocan inte är det?

Tack på förhand.

/ hälsningar, Joakim Hedström

From: Läkemedelsverket
To: kol14.com
Date: ons, 16 mar 2011

Hej,

THC (tetrahydrocannabinoler) omfattar fler olika kemiska föreningar (se t.ex. http://isomerdesign.com/Cdsa/scheduleUN.php?schedule=2). En av dessa är Δ9 varianten (=delta-9-tetrahydrocannabinol), som i sin tur kan ”vrida sig” på olika sätt i rymden (stereoisomerer). Dronabinol är namnet på en av dessa stereoisomerer, men av FN:s narkotikaförteckning framgår att begreppet dronabinol trots det ska omfattar alla stereoisomererna.

Läkemedel som är tillverkade med delta-9 THC (oftast syntetiskt tillverkad dronabinol) kommer därför att hänföras till samma svenska förteckning som dronabinol.

Sativex är, som du skriver, tillverkat av ett extrakt från Cannabis Sativa. Extraktet tas fram på ett sätt som gör att den THC som finns i produkten är delta-9. Eftersom begreppet dronabinol används för alla stereoisomerer av delta-9 menar vi att Sativex kan hänföras till samma svenska förteckning som dronabinol. Cananbidioler är inte narkotika.

Bedrocan m.fl. är såvitt vi vet bara torkad cannabis sativa och kan därför innehålla flera THC-varianter än delta-9 och eftersom plantan i sig är narkotika ska dessa produkter hänföras till samma svenska förteckning som plantan.

Med vänlig hälsning
N.N.
Utredare
Enheten för kontroll av Alkohol och Narkotika

7 kommentarer

Ingen licensansökan – inget cannabistest

Efter fyra månader av diskussioner är det klart. Det blir ingen undersökning om cannabis kan lindra min ADHD. Åtminstone inte förrän Sverige godkänner ett cannabisläkemedel, för läkaren vill inte göra en licensansökan.

Jag har i flera år berättat hur stor hjälp jag får av cannabis, oavsett om det gäller gatuvarianter eller registrerade läkemedel. Eftersom jag är säker på att detta kan verifieras vetenskapligt har jag under lång tid sökt svenska läkare som kan hjälpa mig.

Efter många år, och otaliga nej, fick jag i mitten av november kontakt med en ADHD-specialiserad läkare, som tillsammans med en psykolog, sade sig vara villiga att testa om det fanns vetenskapligt stöd i vad jag upplevde.

Under de följande månaderna har de diskuterat hur ett sådant test ska gå till. Bland annat kom de fram till att en längre tids drogfrihet innan var ett krav. Jag skulle göra övervakade urinprover två gånger per vecka, under sex veckor, och även hårprover för att verifiera drogfriheten. Efter detta skulle vi göra en serie tester, låta mig medicinera en månad, och sedan utföra om samma tester igen.

Jag skulle även använda självskattningsformulär, och låta läkaren och psykologen intervjua släktingar eller närstående vänner. Jag accepterade utan att tveka.

Tyvärr fick jag nyligen besked att undersökningen kommer att dröja. Läkaren vill inte göra en s.k. licensansökan, där han frågar Läkemedelsverket om de kan göra ett undantag från svensk lag och importera cannabisläkemedel åt mig. Och enligt Läkemedelsverkets nya lagtolkning får jag enbart ta in cannabisläkemedel för fem dagar, och det är alldeles för lite.

En kommentar tidigare idag, från Emil, undrar:

Är det så att doktorer är så rädda för att ta ett snedsteg och kanske framgår som idioter och blir sparkad och förlorar deras position?

Kanske, svarar jag. Man kan, enligt offentlighetsprincipen, begära ut listor på läkare som har gjort licensansökningar. Eftersom informationen numera cirkulerar fritt på nätet kan det möjligtvis skrämma dem från att ansöka. Man vill inte öppet få sitt namn förknippat med vad som benämns kontroversiellt, även i läkarkretsar. Det skulle möjligtvis kunna förhindra, eller påverka, framtida projekt och anställningar.

Jag har ingen aning varför den här läkaren sa nej, och anledningen är enbart hans egen. Jag accepterar det rakt av, och kommer att försvara hans beslut om kommentarerna här nedanför blir aggressiva. Tyvärr innebär det att det kommer att dröja innan vi vetenskapligt kan verifiera, eller avfärda, om cannabis kan hjälpa personer med ADHD.

17 kommentarer

Svenskt Sativex under 2011?

Sativex, ett läkemedel baserat på riktiga cannabisplantor, är godkänt för användning vid Multipel skleros (MS) i England och Spanien. Utöver dessa länder ansöker nu tillverkaren GW Pharmaceuticals om godkännande i en rad andra EU-länder, däribland Sverige enligt säker källa.

Om ansökan godkänns kan det underlätta enormt för även andra patienter då vi har fri förskrivningsrätt i Sverige. En läkare får alltså förskriva läkemedel för andra indikationer än den läkemedlet ursprungligen godkändes för.

From: kol14.com
To: Läkemedelsverket
Date: fre, 25 feb 2011

Hej,

GW Pharmaceuticals sägs just nu genomgå vad som kallas Mutual Recognition Procedure i en rad EU-länder för läkemedlet Sativex. Däribland ska Sverige finnas med.

Vad innebär den här processen? Och när kan ett eventuellt godkännande från Läkemedelsverket komma i frågan? Om läkemedlet godkänns, kommer det även fortsättningsvis krävas en licensansökan vid förskrivning för andra symptom/sjukdomar än det läkemedlet godkändes för? Går det att få en kopia på MRP-ansökan?

Tack på förhand.

/ hälsningar, Joakim Hedström

From: Läkemedelsverket
To: kol14.com
Date: mån, 07 mars 2011

Hej Joakim,

Vi kan varken bekräfta eller dementera det Du skriver. Läkemedelverket lämnar inte ut någon information om pågående ärenden om godkännande för försäljning, eftersom det är att betrakta som affärshemligheter och sådana uppgifter är sekretesskyddade i enlighet med 30 kap. 23 § i offentlighets- och sekretesslagen.

Om Du önskar ett överklagbart beslut av Läkemedelsverket ber vi Dig komma in med en begäran om ett sådant.

Läkemedel kan bli godkända via olika typer av procedurer som skiljer sig åt på så sätt att olika många länder inom EU är involverade. Om läkemedlet godkänns via s.k. central procedur (CP) blir läkemedlet godkänt för försäljning i alla EU-länder. Om läkemedlet istället godkänns via decentral procedur (DCP) eller ömsesidig procedur (Mutual Recognition procedure – MRP) kan läkemedlet bli godkänt i de EU-länder som företaget valt att inkludera i sin ansökan. Läkemedel kan också bli godkända via nationell procedur, och då gäller ansökan bara för Sverige. Tidtabellen ser olika ut för dessa procedurer, så det kan alltså ta väldigt olika lång tid att få en produkt godkänd beroende på procedur. En MRP tar normalt 90 dagar.

I Sverige gäller s.k. ”fri förskrivningsrätt”, vilket innebär att en läkare får förskriva en produkt på annan indikation än den/de som är godkänd(a) av Läkemedelsverket.

På Läkemedelsverkets vägnar

Med vänlig hälsning
N.N.
Handläggare/Apotekare
Enheten för Produktinformation

3 kommentarer

Kan narkotika hålla hjärnan i schack?

Intervju gjord för Bäng, ett magasin om knark (23 MB, 46 sidor). Publicerat februari 2011 av och för journaliststuderande på Skurups folkhögskola. Tidningen innehåller bland annat texter om drogläget i Portugal, knarkhundar, intervjuer med langare, drogstatistik, GHB i Göteborg och mycket mer.

TEXT: Julia Atiyeh

Joakim Hedström har i ungefär tjugo års tid haft problem med depression, sömnstörningar och svår migrän. Han har provat ett tjugotal receptbelagda mediciner utan framgång. Till sist vände han sig utomlands och fann en läkare i Tyskland som gav honom cannabis på recept.

– Jag provade vanlig cannabis för tio år sedan. Efter några gånger insåg jag att det hade en annan effekt på mig än på mina vänner. Men då hade jag ingen förklaring till varför, jag hade ingen diagnos. Under åren som kom experimenterade jag själv med cannabis i små doser.

Han berättar att cannabismedicinen har effekt på ADHD-symptomen och gör det lättare att slappna av.

– Det känns som att världen saktar ner till mitt tempo. Annars är det som att någon sitter och knackar mig på axeln och vill berätta något.

Anna Andersson vände sig till vården för att hon var nedstämd och inte kunde få ordning på sitt liv. Där fick hon diagnosen ADHD. Hon tar amfetaminderivatet Concerta när hon måste vara fokuserad, som inför en tenta.

– Jag kan sällan fokusera på bara en grej. Det dyker upp en massa andra saker och då flyttar jag fokus. Jag får aldrig ro. Medicinen hjälpte för att känna hur det ska vara. Men jag var väldigt skeptisk till att ta psykofarmaka i början och det är jag fortfarande. Jag tycker det är lite slött av läkare att bara skriva ut medicin.

För mig är det ett sätt att sätta sig med armarna i kors och inte göra någonting, säger hon.

För Anna Andersson är det viktigt med rutiner och struktur i tillvaron.

– Studierna är bra för mig, de tvingade in mig i en ram. Jag behöver en kniv mot strupen för att kunna skärpa mig.

Både Anna Andersson och Joakim Hedström berättar att vardagliga sysslor som andra tar för givet är något de behövt lära sig. De är också överens om att enbart medicin inte är en lösning.

– ADHD handlar mycket om rutiner för att få vardagen att fungera. Skriva prioriteringslister, äta och sova regelbundet. Med enbart medicin får man inte dessa verktyg, säger Joakim Hedström.

Vanligt amfetamin fungerar annorlunda på personer med ADHD.

– Jag provade för att se vad som hände. Det hände ingenting som ska hända. Det klassiska är ju att man får hjärtklappning men jag blev bara dåsig. Festmoodet dör och man vill hellre gå hem och läsa en bok, säger Anna Andersson.

För att få skriva ut medicin mot ADHD krävs särskild licens men enligt Anna Andersson är sjukvården inte restriktiva med att skriva ut läkemedel.
– Nej när man fått sin diagnos är det liksom inget snack, säger hon.

Joakim Hedström håller med men är också kritisk till att Sverige inte tittar mer på hur man jobbar i Europa. Hans cannabismedicin skrivs inte ut i Sverige.

– Läkemedelsbolag är inte så intresserade av Sverige. Den offentliga svenska linjen är nolltolerans mot narkotika. Jag har läst uttalanden från politiker som säger att de inte vill tillåta medicinsk narkotika. När läkemedelsverket uttalade sig i december sa man att det även är en moralfråga.

ADHD är ett omdiskuterat tillstånd. Diagnosen fastställs kliniskt men det är ovisst om symptomen orsakas av en hjärndysfunktion, uppväxtmiljön eller någon annan faktor. En del hävdar till och med att diagnosen inte existerar.

Anna Andersson berättar att tjejer oftare blir introverta medan killar blir mer utagerande.

– Jag tror att det även handlar om sociala konventioner. Strukturer i samhället slår igenom på vilka symptom man får.

Hon tycker att diagnosen delvis är politisk.

– Hur fulländad tycker vi att en människa ska vara? Det gör mig sur att folk vill att ens barn ska bli som alla andra. I grund och botten handlar det om att man inte får vara hur som helst i det här samhället.

Fotnot: Anna Andersson är ett fingerat namn.

2 kommentarer

Fuck you, Danmark

Högsta domstolen i Danmark har, efter sju års förhandlingar, beslutat att staten – inte de som ockuperat området i 40 år – har äganderätt till fristaden Christiania. Staten har tidigare försökt ta tillbaka området, med våld och domstolsprocesser, men inte lyckats. Nu kan det ändras.

På grund av det säger jag fuck you, Danmark. Och jag säger det från min egen vinkel, och av vad jag personligen förlorar, om planerna på att marknadsanpassa området går igenom.

Det här är tre anledningar att inte normalisera området och låta människor med pengar kunna köpa in sig. Och inget av dessa rör de berömda haschbodarna.

Foto: Sputnik Mania

Foto: Sputnik Mania

Foto: Spenny J.