Störst penis 1. Störst penis 2.

Jouren: Jasså, du ringer oss? Varför då? Jaha. Nej, jag kan inte koppla dig men här är fastighetsskötarens mobilnummer.
Jourhavande fastighetsskötare: Du, kan jag ringa upp om fem minuter? Jag står i kassakön på en affär.
Jag ringer upp honom en timme senare. Inget svar. Han ringer upp mig en stund efteråt.
Jourhavande fastighetsskötare: Jaha. Visst, inga problem. Vilken adress? Jaha. Det där har inte vi hand om. Du får ringa numret som står i trappuppgången. Jasså, du gjorde det? Gör det en gång till.
Jag hittar ett alternativt nummer på anslagstavlan i trappuppgången, som också står beskrivet som journummer.
Jourhavande fastighetsskötare, nr 2: Trasig ruta? Visst. Vi kommer ikväll.
Jourhavande fastighetsskötare, nr 2, två dagar senare: Hej. Vi tänkte fixa den där rutan som gått sönder. Men är det inte väldigt kallt hos dig? Och hur krossade du rutan? Ok. Jasså, det var inte du. Och det är inte hemma hos dig. Ok. Tack. Vi hör av oss när vi kommer dit.
Jourhavande fastighetsskötare, nr 2, samma kväll: Är du hemma? Vi tänkte komma och laga rutan. Jasså, det är inte i din lägenhet? Jo. Vi tyckte det var lite konstigt att du skulle sitta och frysa med trasigt fönster nu i ett par dagar. Visst. Vi kommer och lagar rutan.
Samma kväll var de där, sopade upp delar av glaset och satte silvertejp runt listen där rutan hade suttit. De monterade ingen ny glasruta eftersom det var dubbelglas i dörren och enbart ena glasrutan hade krossats. Och varför lägga pengar på något som silvertejp kan lösa?

I förrgår, under helgen som var, gav spisfläkten upp. Ja, spisfläkten inne i mitt kök i min lägenhet. Jag tänkte invänta måndagen med att kontakta någon. Det skulle ändå bli lättast, fick jag för mig. Så idag hörde jag av mig till fastighetsvärden som äger huset.
Fastighetsvärden: Jasså? Trasig fläkt säger du? Men då är det bara att du ringer numret som står nere i trappuppgången så fixar dom det.

Tidigare under året var jag på en serie möten med växande företag och företag i utveckling. Problem togs upp och diskuterades och föreläsare presenterade marknadsfakta, lagar och gav råd. Helheten var givande, men att se så många företag fastvuxna i instängdhet och ovilja var frustrerande.

Under en gruppdiskussion hamnade ett möbelföretag bredvid ett datingföretag, ett åkeri och restaurang. Möbelföretaget beklagade sig över att deras pågående soffkampanj inte kunde tillämpas lika bra på ensamstående. Datingföretaget suckade instämmande, nickade och berättade att de inte hade några roliga reklamidéer. Åkeriet och restaurangen sa ingenting.

J (jag): Hör ni inte vad ni säger?
MF (Möbelföretaget): ?
DF (Datingföretaget): ?
J: Ni har ju lösningen själva, vid det här bordet. Datingföretaget ordnar en tävling där två människor vinner en date på restaurangen, och under tiden kör åkeriet ut en ny soffa som paret kan återvända till senare under kvällen.
MF: Men det är så svårt att sälja soffor till ensamstående.
DF: Och det är omöjligt att komma på roliga idéer.

Jag förklarade förslaget en gång till. ”Ni konkurrerar inte med varandra. Alla vinner på det!”

Det hmmades från åkeriet och restaurangen. Möbelföretaget vände sig till de andra företagarna vid bordet och sa att det faktiskt var svårt att sälja soffor till ensamstående. ”Det finns ju ingen som vill ha en stor soffa själv!” Datingföretaget fortsatte att nicka instämmande och la armen om möbelföretaget.

Jag skrattade till, tystnade och sa ingenting mer till dessa två företag.

Se dig omkring. Vad finns det omkring dig som du missar? Jag är fortfarande intresserad av kreativitet, öppenhet och glädje. Vad är du?